Snabbt förändrade köpmönster – Så förändras butikerna när konsumenten vänder sig till mobilen
För dig som vill förstå hur svenskarnas köpmönster förändras så är den årliga Konsumtionsrapporten en fantastisk källa till kunskap. Här är några av trenderna som kommer fram i årets rapport. Man tittar bland annat närmare på områden som Digitalisering, Mobil i butik och Plastkonsumtion – teman som alla är intressanta för den grafiska branschen.
I den nyligen publicerade Konsumtionsrapporten 2018 beskrivs svenskarnas konsumtionsvanor – och hur de förändras. Läs om några av höjdpunkterna nedan – och mycket mer i hela rapporten på gupea.ub.gu.se.
Konsumtionens utveckling
Hushållens totala konsumtion uppgick till 1.978 miljarder kronor under 2017 vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med 2016 och 22 procent mer jämfört med 2007. Senaste året ökar alla områden förutom alkohol och tobak.
Underskattar sin egen konsumtion
Senaste sju åren upplever konsumenter att de ökar sina köp med 4,7 procent – men den verkliga siffran är 16,2 procent! Svenska konsumenter underskattar alltså hur mycket pengar de lägger på transporter, möbler och kläder. Underskattningen växer.
Detaljhandeln
Detaljhandelns totala försäljning var 767 miljarder kronor år 2017, vilket motsvarar 39 procent av hushållens totala omsättning. Detaljhandeln delas upp i dagligvaruhan del och sällanköpshandel – och det finns några viktiga skillnader mellan dem:
Dagligvaruhandeln består nästan uteslutande av mat och de tre största kategorierna inom sällanköpshandeln är kläder och skor, hemelektronik och möbler/heminredning.
Dagligvaruhandeln växer primärt genom ökad försäljning i fysiska butiker, mycket relaterat till exklusivare produkter, medan sällanköpshandeln växer genom att sälja mer till lägre priser.
Under 2017 är det tydligt att tillväxten i sällanköpshandeln sker genom e-handel (94 procent av tillväxten). Totalt utgjorde e-handeln (inklusive e-handel från utlandet) 80 miljarder kronor, vilket motsvarar 11,6 procent av den totala detaljhandeln. Detta är en rejäl ökning från andelen på 7,7 procent år 2016.
I övrigt framkommer under avsnittet ”Svenska konsumtionstrender” att vi spelar mindre på spel (ex lotto och trav) men går mer på restaurang och äter. E-handeln ökar snabbt och i genomsnitt köper den svenska konsumenten (mellan 16 och 85 år) någon vara eller tjänst på internet vid 20 tillfällen per år.
Konsumtionen av secondhand-varor såg en rejäl tillbaka gång under 2017 efter flera års ökning.
Digitaliseringen driver konsumtionen framåt
I rapporten beskrivs hur samhällets digitalisering förändrar konsumtionen. Här finns intressanta insikter som också förändrar hur tjänster från grafiska företag kommer att behöva utvecklas. I grunden ligger att digitaliseringen skapar förutsättningar för en snabb beteendeförändring hos människor.
Man skriver att forskningen pekar på tre sammanflätade faktorer som fungerar som ”motorer” för nya konsumentbeteenden och konsumtio – det handlar om relationsskapande, personalisering och värdeskapande.
- Relationsskapande: Digitaliseringen intensifierar förhållandet mellan företag och konsument på flera sätt. Det handlar om mer utbyte, interaktion och kommunikation, mellan konsument och företag.
- Personalisering: Digitaliseringen medför förbättrade möjligheter för företag att förstå vilka konsumenters möjliga behov är och ta fram lösningar som matchar dessa. Konsumenter ges också möjligheter att delta i utformningen av erbjudanden på nya sätt och vilket i sin tur möjliggör nya behov och nya marknader.
- Värdeskapande: så sker en förflyttning i fokus, från produkten till det sammanhang där konsumenten realiserar värdet av olika erbjudanden.
Sammantaget innebär dessa förändringar att konsumenter har intensifierat sin relation med företag, även i situationer när konsumenter inte nyttjar ett företags erbjudanden. De erhåller mer personaliserade erbjudanden, som möter konsumenters alltmer specialiserade önskemål, vilket leder till konsumenter som bättre kan se efter de önskemål och behov de har i sin vardag.
Digitaliseringen medför också en ökad vilja att använda nya affärsmodeller – detta kommer också att gälla inom B2B.
Mobilens roll i fysiska butiker
Mobiltelefonen används allt oftare i fysiska butiksmiljöer – och den är vanligast hos kvinnor, yngre och personer som använder internet mycket. Vill du förstå hur butiksmiljön förändras är detta ett mycket intressant avsnitt.
För de konsumenter som använder mobilen i butik ersätter mobilen den roll som personal och andra informations och marknadsföringskällor i butik har med digitala motsvarigheter.
- Mobilen gör att konsumenten skärmar bort sinnesintryck från butiksmiljön (exempelvis ljud och bild).
- I matbutiker används mobilen ofta för att rådslå med andra
- I klädbutiker används mobilen ofta för att söka information om varor
- Konsumenter som testat att betala med mobilen gör det vanligtvis regelbundet.
Plastkonsumtionen ökar
Slutsatsen i rapporten är att ”Plastanvändningen är inte hållbar”. Åtta miljoner ton plast som varje år beräknas hamna i haven – och den största delen sjunker – det man ser i ytvattnet är kanske mindre än en procent av den totala mängden plastskräp som finns i haven, skriver man i rapporten. De mediala bilder som sprids i media kommer att allt mer påverka hur konsumenter ser på plast och andra material behövs användas istället – en trend som nu växer.
Man sammanfattar avsnittet om plast med följande punkter –
Plastkonsumtion ökar på grund av:
- Togo lifestyle
- Engångsartiklar ökar
- Stiftade lagar implementeras inte
- Politiker, konsumenter och företag tar inte ansvar.
Med de trender som vi sett under sista året, och med EUs beslut att minska användandet av plastpåsar och förbud för vissa engångsartiklar så kan man räkna med att alternativa material kommer har stora möjligheter att ta sig in och ta marknadsandelar. Detta skapar stora möjligheter för den grafiska branschen att ta fram pappersbaserade lösningar inom området.
Läs hela rapporten på gupea.ub.gu.se.