Logga in

Snabbt förändrade köpmönster – Så förändras butikerna när konsumenten vänder sig till mobilen

20 december, 2018 | Av: Branschkoll | Dela:

För dig som vill förstå hur svenskarnas köpmönster förändras så är den årliga Konsumtionsrapporten en fantastisk källa till kunskap. Här är några av trenderna som kommer fram i årets rapport. Man tittar bland annat närmare på  områden som Digitalisering, Mobil i butik och Plastkonsumtion – teman som alla är intressanta för den grafiska branschen.

I den nyligen publicerade Konsumtionsrapporten 2018 beskrivs svenskarnas konsumtionsvanor – och hur de förändras. Läs om några av höjdpunkterna nedan – och mycket mer i hela rapporten på gupea.ub.gu.se.

Konsumtionens utveckling

Konsumtionens utveckling i fasta priser sedan 1997. (Bild: Konsumtionsrapporten 2018, Källa: SCB, Nationalräkenskaperna)

Hushållens totala konsumtion uppgick till 1.978 miljarder kronor under 2017 vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med 2016 och 22 procent mer jämfört med 2007. Senaste året ökar alla områden förutom alkohol och tobak.

Underskattar sin egen konsumtion

Senaste sju åren upplever konsumenter att de ökar sina köp med 4,7 procent – men den verkliga siffran är 16,2 procent! Svenska konsumenter underskattar alltså hur mycket pengar de lägger på transporter, möbler och kläder. Underskattningen växer.

Detaljhandeln

Detaljhandelns totala försäljning var 767 miljarder kronor år 2017, vilket motsvarar 39 procent av hushållens totala omsättning. Detaljhandeln delas upp i dagligvaruhan­ del och sällanköpshandel – och det finns några viktiga skillnader mellan dem:

Dagligvaruhandeln består nästan uteslutande av mat och de tre största kategorierna inom sällanköpshandeln är kläder och skor, hemelektronik och möbler/heminredning.

Dagligvaruhandeln växer primärt genom ökad försäljning i fysiska butiker, mycket relaterat till exklusivare produkter, medan sällanköpshandeln växer genom att sälja mer till lägre priser.

Under 2017 är det tydligt att tillväxten i sällanköp­shandeln sker genom e­-handel (94 procent av tillväxten). Totalt utgjorde e-­handeln (inklusive e-handel från utlandet) 80 miljarder kronor, vilket motsvarar 11,6 procent av den totala detaljhandeln. Detta är en rejäl ökning från andelen på 7,7 procent år 2016.

I övrigt framkommer under avsnittet ”Svenska konsumtionstrender” att vi spelar mindre på spel (ex lotto och trav) men går mer på restaurang och äter. E-handeln ökar snabbt och i genomsnitt köper den svenska konsumenten (mellan 16 och ­85 år) någon vara eller tjänst på internet vid 20 tillfällen per år.

Konsumtionen av second­hand-varor såg en rejäl tillbaka gång under 2017 efter flera års ökning.

Digitaliseringen driver konsumtionen framåt

I rapporten beskrivs hur samhällets digitalisering förändrar konsumtionen. Här finns intressanta insikter som också förändrar hur tjänster från grafiska företag kommer att behöva utvecklas. I grunden ligger att digitaliseringen skapar förutsättningar för en snabb beteendeförändring hos människor.

Man skriver att forskningen pekar på tre sammanflätade faktorer som funger­ar som ”motorer” för nya konsumentbeteenden och konsumtio – det handlar om relationsskapande, personalisering och värdeskapande.

  • Relationsskapande: Digitaliseringen intensifierar förhållandet mellan företag och konsument på flera sätt. Det handlar om mer utbyte, interaktion och kommunikation, mellan konsument och företag.
  • Personalisering: Digitaliseringen medför förbättrade möjligheter för företag att förstå vilka konsumenters möjliga behov är och ta fram lösningar som matchar dessa. Konsumenter ges också möjligheter att delta i utformningen av erbjudanden på nya sätt och vilket i sin tur möjliggör nya behov och nya marknader.
  • Värdeskapande: så sker en förflyttning i fokus, från produkten till det sammanhang där konsumenten realiserar vär­det av olika erbjudanden.

Sammantaget innebär dessa förändringar att konsumenter har in­tensifierat sin relation med företag, även i situationer när konsumenter inte nyttjar ett företags erbjudanden. De erhåller mer personaliserade erbjudanden, som möter konsumenters alltmer specialiserade önskemål, vilket leder till konsumenter som bättre kan se efter de önskemål och behov de har i sin vardag.

Digitalieringens transformation av konsumentbeteende (Bild: Konsumtionsrapporten 2018)

Digitaliseringen medför också en ökad vilja att använda nya affärsmodeller – detta kommer också att gälla inom B2B.

Mobilens roll i fysiska butiker

Mobiltelefonen används allt oftare i fysiska butiksmiljöer – och den är vanligast hos kvinnor, yngre och personer som använder internet mycket. Vill du förstå hur butiksmiljön förändras är detta ett mycket intressant avsnitt.

För de konsumenter som använder mobilen i butik ersätter mobilen den roll som personal och andra informations­ och marknadsföringskällor i butik har med digitala motsvarigheter.

  • Mobilen gör att konsumenten skärmar bort sinnesintryck från butiksmiljön (exempelvis ljud och bild).
  • I matbutiker används mobilen ofta för att rådslå med andra
  • I klädbutiker används mobilen ofta för att söka information om varor
  • Konsumenter som testat att betala med mobilen gör det vanligtvis regelbundet.

Plastkonsumtionen ökar

Slutsatsen i rapporten är att ”Plastanvändningen är inte hållbar”. Åtta miljoner ton plast som varje år beräknas hamna i haven – och den största delen sjunker – det man ser i ytvattnet är kanske mindre än en procent av den totala mängden plastskräp som finns i haven, skriver man i rapporten. De mediala bilder som sprids i media kommer att allt mer påverka hur konsumenter ser på plast och andra material behövs användas istället – en trend som nu växer.

Man sammanfattar avsnittet om plast med följande punkter –

Plastkonsumtion ökar på grund av:

  • To­go lifestyle
  • Engångsartiklar ökar
  • Stiftade lagar implementeras inte
  • Politiker, konsumenter och företag tar inte ansvar.

Med de trender som vi sett under sista året, och med EUs beslut att minska användandet av plastpåsar och förbud för vissa engångsartiklar så kan man räkna med att alternativa material kommer har stora möjligheter att ta sig in och ta marknadsandelar. Detta skapar stora möjligheter för den grafiska branschen att ta fram pappersbaserade lösningar inom området.

Läs hela rapporten på gupea.ub.gu.se.

Skatteverkets nya vägledning om moms på trycksaker

Skatteverkets vägledning om skattesatser på tryckta produkter har skrivits om på grund av ny lagstiftning och två nya ställningstaganden.

Förvärvar strategiskt: Heidelberg ska bygga en ”App Store” för tryckerier

Det tyska mjukvarubolaget Crispy Mountain – som utvecklar det helt nya affärssystemet Keyline för grafiska företag – har förvärvats av Heidelberg. (mer…)

Ytterligare 157 miljoner till Readly för att digitalisera tidskrifter

Readly har tagit in 157 miljoner kronor i kapital (mer…)

Intensifierar lobbyarbetet mot Postnord och Strålfors – ”kräver rättning i ledet”

Dagens Industri den 13 juni 2019.

Grafiska Företagen fortsätter tillsammans med Citymail och 21 Grams att kritiserar Postnord för att utnyttja sin dominerande ställning. (mer…)

Drupa gör storsatsning på 3D-print

80 seminarier och massor av inspiration inom 3D-print.

Nytt svenskt papper – av 100% returfiber

Ett nytt och helt returfiberbaserat papper i premiumkvalitet.

API sätter fart på Gelatos tillväxt – flera nya kunder uppkopplade

”Framtiden är individanpassade trycksaker som levereras vid behov med lokal produktion och leverans”. (mer…)

Broker tar in 3 miljoner dollar i tillväxtkapital

”Vi kan göra samma sak för print-on-demand-industrin som Airbnb gjorde för reseindustrin”. Global printaktör tar in nytt kapital.

Tryckeri-startup tar in 18 miljoner euro till internationell expansion

Kommer också till Sverige.