Regeringens nya system för källsortering – det här har hänt

Syftet med nyordningen är att varje hushåll ska ha närmare, ”fastighetsnära”, insamling istället för dagens insamlingsstationer.

Förändringar som kommer ske har sammanfattats av flera medier så här:

• Ska börjar gälla 1 januari 2019.
• Fram till 2021 ska minst 60 procent av enskilda fastighetsägare och hushållen, genom hyresvärden eller bostadsrättsföreningen, ha erbjudits hämtning av insamlade förpackningar och papper av de producenter som ansvarar för insamling. Till 2025 ska alla hushåll ha fått det.
• Hämtningen ska vara utan kostnad och ske nära huset eller ”kvartersnära”.
• Från 2021 ska alla kommuner erbjuda separat insamling av matavfall.

(Källa: Regeringskansliet)

Förslaget har fått kritik

Först publicerades det en debattartikel i Dagens Samhälle, artikeln skrev under av bland annat Grafiska företagen, Sveriges Tidskrifter och Skogsindustrierna.

I debattartikeln gick det att läsa att oberoende beräkningar gjorts av konsulter och att de kommit fram till att kostnaden för att implementera det nya systemet skulle hamna på runt 9,1 miljarder kronor. En kostnad hushållen skulle tvingas betala. Författarna av debattartikeln menar på att resultatet av det nya källsorterings-systemet skulle innebära en orimlig kostnadsökning för både konsumenter och producenter. Det här, enligt debattartikeln, utan någon nämnvärd ökad miljönytta.

Vidare så hänvisar man till att 90 procent av allt returpapper i dagsläget redan återvinns i Sverige och att 9 av 10 medborgare är nöjda med dagens system.

Inte långt därefter gick Förpacknings & Tidningsinsamlingen (FTI) ut och kritiserade förslaget i ett pressmeddelande. De sa bland annat att:

– Regeringen riskerar nu den framgångsrika modellen som har gjort oss till bäst i världen på återvinning. Det är djupt olyckligt och ogenomtänkt av miljöministern, säger Kent Carlsson, vd för Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

De hänvisade också till ett eget förslag de själva tagit fram som enligt FTI skulle innebära billigare insamling för hushållen och att ingen ska ha mer än 5 minuter till närmsta insamlingsplats i tätorter. Detta förslag skulle enligt FTI leda till mer än 2.000 nya återvinningsstationer i landet.

Miljöministern besvarar kritiken

Sveriges miljöminister Karolina Skog (MP), som är ytterst ansvarig för det nya systemet bemötte kritiken i Altinget.

Skog menar på att det kommer gagna svensk återvinning och att ju enklare det blir att sortera dessto fler kommer börja göra just det.

– Om det är enkelt att sortera så blir dels andelen som sorteras ut högre, dels kvaliteten på det som sorteras ut bättre. Det finns gott om vetenskapligt stöd för detta. Sedan blir också värdet på ett utsorterat material mycket högre om det är väl sorterat, säger Skog till Altinget.

Skog menar att miljönyttan kommer från att man får ”fler avfallsströmmar som går att återvinna”. Vidare så påpekar Skog att det nya systemet redan finns i ett 30-tal kommuner och att det således är bevisat att det fungerar.

– De som hävdar att det inte fungerar, slåss mot verkligheten och inte mot mig, säger Skog.

Kritiken från FTI bemöter Skog så här:
– De säger att de är villiga att arbeta för att nå de mål som vi ska verka för, men de vill inte betala för det. Jag tycker att ett producentansvaret innebär ett fullt finansieringsansvar, säger Skog.

Fastighetsägarna är positiva

Förslaget får tummen upp från Branschorganisationen Fastighetsägarna, enligt GP.

– Ett mycket välkommet beslut som kommer underlätta och bidra till ökad återvinning, säger Rikard Silverfur, utvecklings- och hållbarhetschef på Fastighetsägarna, i ett uttalande.