Papper från Lessebo utklassar branschen med galet låga CO2-utsläpp

lessebo

Lessebo presenterade i dagarna sin senaste hållbarhetsrapport – och där visar man upp en drastiskt minskning av koldioxidutsläpp från produktionen.

Lessebos produktion av papper och massa släpper endast ut 22 kilo CO2 per ton papper, ett resultat som placerar pappersbruket bland de bästa i hela industrin när det kommer till utsläppsnivåer, skriver man i ett pressmeddelande. Välkända papper som Scandia 2000, Colorit och Kaskad har alltså en mycket låg påverkan på miljön jämfört med många alternativ.

(Bild: Press)

594 kilo mindre än den genomsnittliga kollegan

För att sätta i perspektiv hur lite 22 kilo utsläpp per ton är, så jämför man med den genomsnittliga pappersproducenten i Europa, som enligt Euro Graph släpper ut 616 kg per ton tillverkat papper. Detta är genomsnittssiffran för alla grafiska papper som tillverkas i Europa.

Lessebos utsläpp är alltså mer än 96 procent lägre än den genomsnittliga kollegan.

– Lessebo har reducerat sitt utsläpp av koldioxid med mer än 76 procent sedan 2013, den här utvecklingen visar tydligt att vår miljöstrategi fungerar och vi fortsätter kontinuerligt att för bättra vår produktion, säger Eric Sigurdsson, vd på Lessebo Paper i en kommentar.

Lyckad ”flexo switch” för tryckeri med ny digital etikettpress från Durst

Även större upplagor etiketter ska nu tryckas digitalt.

Etikettryckeriet Labelprint i Tallinn har slutfört betatestningen av Dursts nya digitala etikettpress Tau Rsci Label Press. Investeringen är en viktig del av en strategi för att flytta medelstora och stora flexojobb till digitalt UV-tryck med inkjetteknik.‎

Maskinen går redan i tre skift enligt företaget.

Det är svenska Molanders Sign & Display, som ägs av Durst, som hanterar Durst produkter, service och förbrukningsmaterial i Norden och Baltikum (ej Danmark).

Labelprint i Tallinn. (Bild: Labelprint)

‎Sten Sarap, ägare av Labelprint, säger:

– Maskinen ger oss möjlighet att korta ledtiderna så vi flyttar nu fler jobb från flexo till digitalt. Våra operatörer var fullt utbildade på två veckor efter att pressen anlände, det tar mycket längre tid att träna någon för flexotryck.

Tio installationer

Durst fortsätter att satsa på etikettryck och har nu gjort tio installationer av de nya pressarna.

– Etiketter fortsätter att vara en betydande tillväxtaffär för Durst, inte minst eftersom allt fler inser fördelarna med att överföra mer volym från flexo till en digital plattform.

Thomas Macina på Durst
redaktionen@branschkoll.se

Ny teknik för etikettryck ska helt eliminera materialspillet

redaktionen@branschkoll.se

RDM förvärvar Eska

redaktionen@branschkoll.se

117 miljoner till forskning för att bredda användbarheten av fiberbaserade material

Neopulp ska hjälpa företag som ABB, Holmen, More Research, Rottneros och Stora Enso att bredda användbarheten av fiberbaserade material.

Nu tar Mittuniversitetet ett nytt steg för att fördjupa förståelsen av industrins processer i en ambitiös forskningsprofil. Bland partnerföretagen finns ABB, Holmen, IPCO, More Research, Rottneros, Stora Enso och Valmet.

Resurseffektiva tillverkningsprocesser och biomaterial från skogen är ett prioriterat forskningsområde vid Mittuniversitetet där forskarna samarbetar med bland andra skogsindustrin.

Forskargruppen inom NeoPulp, från vänster högst upp: Birgitta Engberg, Kaarlo Niskanen, Amanda Mattsson, Per Engstrand, Olof Ferritsius. Från vänster nertill: Johan Persson, Gunilla Pettersson, Armando Cordova, Juha Fiskari, Magnus Norgren.

− Neopulp som gruppen heter kommer att hjälpa branschen att bredda användbarheten av fiberbaserade material, minska produktionsavtrycket och attrahera FoU-personal till industrin, säger Birgitta Engberg, docent vid Mittuniversitetet och en av de aktiva forskarna inom Neopulp i ett pressmeddelande.

− Vi på Holmen är övertygade om att skogsbaserade produkter kommer att ha en viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Forskningen inom Neopulp kommer att vara en viktig del av detta arbete och vi ser fram emot att samarbeta med Mittuniversitetet, säger Christer Sandberg, R&D specialist Holmen Paper.

Forskargruppen Fibre Science and Communication Network (FSCN) vid Mittuniversitetet har en unik erfarenhet om fibrer och skogsindustrins processer och material som kommer att förstärkas med rekryteringar och utveckling av samarbeten och nätverk i Sverige och internationellt.

Neopulp finansieras av KK-stiftelsen, näringslivet och Mittuniversitetet som tillsammans satsar 117 miljoner kronor under åtta år.

redaktionen@branschkoll.se