Enligt Kemikalieinspektionen så var den vanligaste överträdelsen att mjuk PVC-plast innehöll kortkedjiga klorparaffiner (SCCP), och den näst vanligaste överträdelsen var lödningar i kretskort som innehöll för höga halter av bly.

Varierande kravställning

Under inspektionen så fick 18 av de 44 företagen fysiska besök och då kontrollerades vilka krav återförsäljarna ställde på sina leverantörer. Samtliga återförsäljare ställde någon form av krav på sina leverantörer beträffande kemikalielagstiftning, men hur specifika dessa krav var varierade kraftigt. Endast tre företag ställde krav utifrån POPs- förordningen men en majoritet av företagen begärde på något sätt in kontroller eller utförde själva stickprover.

Samtliga företag var dock i färd med att se över och förbättra sina rutiner för kravställning.

Resultat

Av de 47 företag som granskades så blev totalt 17 anmälda för misstanke om brott till miljöåklagaren.UPPDATERING: Så var åtalsanmälan om misstänkt brott aktuellt för 17 av 47 företag.

I de anmälningsfall som gällde RoHS-direktivet (elektronik) så var det endast tillverkare eller importörer som blev anmälda. Vid några av anmälningsfallen så hade det aldrig sålts några faktiska produkter, men det räcker med att erbjuda produkten på sin webbplats (även om man inte ens har den i lager) eftersom det i juridisk mening räknas som att ”släppa ut produkten på marknaden”.

Kemikalieinspektionen kommenterar det så här:

– Många företag tar fram varor på begäran från kund, detta innebar problem i vår tillsyn eftersom vi helst vill kontrollera varor som faktiskt sålts. Vidare skapade det problem vid  kontroll av märkningar på elektroniska produkter, ibland saknas märkningar för att ingen beställt varan som granskades och bolaget i fråga således inte haft någon anledning att ta fram en korrekt märkning. Ändock räknas produkten som utsatt på marknaden och eftersom vi gjort en beställning på samma sett som en potentiell kund hade gjort så måste vi som tillsynsmyndighet agera enligt de regler som gäller för bristfälliga märkningar. 

En annan sak som framkom under inspektionen var att många leverantörer oavsiktlig tog på sig tillverkaransvaret eftersom de satt sitt eget namn på produkten istället för faktiska tillverkaren av rädsla för att konkurrenter ska hitta tillverkaren i fråga.

Hur det gick för de företag som inspekterades och vilka produkter som innehöll kemikalier över gränsvärdet finns detaljerat beskrivet i en av rapportens bilagor.

Fortsatt arbete

I sin rapport ger Kemikalieinspektionen tips på vad företag kan jobba vidare med för att stärka sitt miljöarbete:

• Kommunicera kraven på kemikalieinnehåll tydligt till leverantören och integrera dessa krav med övriga kvalitetskrav. Inte minst när det gäller information om SVHC-ämnen.
• Utbilda leverantörerna i Asien som europeisk lagstiftning och överväg att arbeta med ett mindre antal leverantörer för att underlätta inköpen av säkra produkter.
• BSCI:s Code of conduct är ofta bristfälliga och ställer inga specifika kemikaliekrav, inkorporera relevanta delar av Reach-förordningen i Code of conduct för att förstärka den.
• Skaffa rutiner för inköpsprocessen – att inte ställa krav på sin leverantör beträffande kemikaliebegränsning kan ses som oaktsamhet av åklagaren.
• Stickprovsanalyser är ett effektivt sätt att kontrollera att produkterna stämmer överens med faktiska beskrivningar/certifikat.
• Besök www.echa.eu för att lära dig mer om Reach-förordningen och prenumerera på Kemikalieinspektionens nyhetsbrev.