Postnord har genomfört en omfattande studie där de mätt hjärnaktiviteten hos personer som tar emot information, antingen fysiskt eller digitalt, studien visar bland annat att digitala kanaler stressar mottagaren mer än fysiska. Studien som fått namnet "Behind the mind 2" har involverat 63 deltagare mellan 18-70 år gamla.Resultaten visar att vi läser bättre på papper och har enklare att ta till oss information i sin helhet. Dessutom så agerar vi oftare på fysisk kommunikation tack vara en kombination av positivt känslomässigt engagemang och hög motivation.Vidare så visar studien att den digitala brevlådan är ett bra alternativ till tryckt information, speciellt hos personer under 55, där är resultaten för den digital brevlådan nästan lika goda som för tryckt information. Mobiltelefon där emot stressar mottagaren när det kommer till känslig information, exempelvis fakturor. Nästan hälften av deltagarna upplever hög kognitiv stress när de läser känslig e-post på mobiltelefonen, vilket i sin tur leder till att färre tar till sig all information.Avslutningsvis så är det stor skillnad på resultat beroende på vilken ålder testpersonen tillhör, följande fakta är direkt hämtad från rapporten som Postnord publicerat, rapporten i sin helhet hittar du här.

• 18–35-åringar är positiva till den digitala brevlådan. E-post via mobiltelefonen skapar hög stress och låg motivation. Som grupp är de kritiska till digitalt innehåll.

• 36–55-åringar är ointresserade av information via e-post. Print skapar det positiva intresse som krävs för att de ska agera på budskapet.

• 56+ är positiva till e-post. Den digitala brevlådan har svårare att engagera denna grupp, både känslomässigt och kognitivt.

Exakt hur studien gick till kan du läsa om här, annars följer nedan en kortare beskrivning av hur testerna gick till.Deltagarna fick ta emot tre olika "stimuli" som bestod av en kreditkortsfaktura, en räkning från ett telekomföretag och samhällsinformation. Dessa delades ut via tre olika kanaler: print, e-post och digital brevlåda. Neuroforskare mätte sedan den kognitiva stressen hos deltagarna, vilket i sin tur visar hur bra och hur enkelt vi förstår något. Vidare så mättes också motivationen, vilket i det här fallet betyder inställningen mottagaren har till budskapet, om de vill undvika det eller agera på det. Slutligen så mättes också det känslomässiga engagemanget och den visuella uppmärksamheten.Rapporten i sin helhet hittar du här.