Publit, som producerar och distribuerar böcker i både analoga och digitala format, rapporterar om ett av de stora problemen i branschen – överproduktion.

Mer material trycks upp än vad som faktiskt används och en stor andel av det material som trycks upp går till spillo. Detta enligt kartläggningen som svenska print on demand-företaget Publit gjort bland Sveriges största förlag.

Det handlar här om böcker av olika slag – oavsett om det är ett förlag som är utgivare, företag eller privatpersoner. Publit ser siffror från 10 procent och upp till 30 procent överproduktion. Ett enormt slöseri med resurser.

– Enligt våra undersökningar som vi gjort bland bokutgivare så slängs mellan 10 och 30 procent av alla böcker som produceras beroende på var man tittar och vilken typ av utgivning det är, säger Per Helin som är vd och medgrundare på Publit.

Enligt Per Helin är detta en trend som skapar ekonomiska och miljömässiga utmaningar i form av ökade koldioxidutsläpp, onödiga transportkostnader och stora mängder materialsvinn.

– Det gäller alla som ger ut böcker – myndigheter, ämbetsverk, universitet, företag och förlag såklart.

När det gäller andra typer av trycksaker finns inte alls samma svinn och enligt Per Helin måste bokutgivare börja se på boken på samma sätt som andra tryckta produkter där man är mer planerande i hur mycket man beställer. Hos förlagen handlar det bland annat om att se över affärsmodellen med förskott och upplagor.

– När vi gör vår miljö- och klimatanalys varje år så blir det uppenbart vad som är lösningen ur ett klimatperspektiv – det gamla tjatet om att använda print on-demand för att tillgodose den tryckta sidan och samtidigt se till att det digitala formatet finns på plats, säger Per Helin.

Transporterna tynger

En digital bok har lägre klimatpåverken även om de digitala aktörerna har räknat om sina siffror senaste året och tagit med ett bredare perspektiv. Det går inte att bortse från transporterna av pappersboken som kräver mycket energi och det gör att hur man än räknar så faller den tryckta boken sämre ut än den digitala.

För klimatet så är det bästa att ha de digitala formaten på plats för de som vill och sedan producera de tryckta böckerna efter behov på det mest effektiva sättet. Man behöver komma bort från överproduktion på ett eller annat sätt.

– När det sker så blir det en bra effekt ur ett klimatperspektiv – den tryckta boken är ett komplement för det digitala, säger Per Helin.

När det gäller ljudböcker är det svårare att räkna eftersom varje lyssning strömmas till användaren från olika globala leverantörer som alla räknar på olika sätt och inte är transparenta med sin data.

– Men även om man tar med alla aspeter runt en digital bok så blir det skillnad, senaste siffran jag såg var att en ljudbok har en femtedels klimatpåverkan jämfört med en pocketbok.

Genom Publits system går varje år runt 200.000 tryckta böcker som trycks hos Exakta i Malmö.

Den tryckta bokens klimatpåverkan

Jämfört med mycket annat så har den tryckta boken ett lågt klimatavtryck och många förlag klimatkompenserar sin produktion och tryckerier och papperstillverkare jobbar hårt med att sänka sin påverkan.

Att köra en bensinbil en mil skapar nästan 1,5 kg CO2 (Transportstyrelsen). En bok med hårdband släpper ut 0,36 kg CO2 och en pocketbok ligger mycket lägre – 0,14 kg – enligt en rapport från förlaget Lind & Co. Dessa siffror är utan att räkna med varken överproduktion (som försämrar siffrorna) eller att en bok kan läsas flera gånger (som förbättrar siffrorna).

För Publits POD-system med digitaltryckta böcker, där varje bok allt som oftast skickas direkt till konsumenten, ligger klimatpåverkan på 0,69 kg CO2 per bok enligt den klimatrapport man gjorde för 2020.