– Det kommer ta lite tid men nästa år skulle jag säga att det ser bättre ut för svensk konsumtion.

Andreas Wallström stod för den ekonomiska rapporten på Grafiska företagens framtidsmöte den 22 maj. Han är prognoschef på Swedbank och har många års erfarenhet av att göra makroekonomiska analyser. I sin karriär har han tidigare arbetat för tre av svenska finansminstrar.

När han klev upp på talarscenen tog han avstamp i den amerikanska ekonomin och illustrerade med den sittande och den forna presidenten som trots att ekonomin gått bra har lett till enorma budgetunderskott och en statsskuld som är 100 procent av BNP – högsta nivån sedan andra världskrigets slut.

– Det är inte hållbart och någon gång måste man ta tag i de där problemen, säger han och tillägger att varken Joe Biden eller Donald Trump verkar vilja adressera problemen. Sannolikheten vid till exempel en Trump-vinst är att han kommer att fortsätta med sin ofinansierade skattesänkningar för småföretag:

– Man får hoppas det är väldigt mycket tillväxt. Om det inte är det så finns risk att man börjar ifrågasätta hållbarheten i det här. Jag tror inte det kommer att utkristalliseras i en större global finanskris, men sättet det kan spelas ut på är att USA får betala lite mer för att låna pengar.

Påverkan på räntor i Sverige

Det råder alltså stor osäkerhet kring vad som händer i det kommande amerikanska presidentvalet, vilket också får stor inverkan på svensk ekonomi, framhöll Andreas Wallström. Högre räntor i USA ger högre räntor i Sverige och Europa. Även högre bolåneräntor i Sverige.

När USA nu avser att ha en koordinerad industripolitik med sina allierade och stärka leveranskedjor genom diversifiering (exkludera Kina som utgör ett reellt hot) medför det också risker att politiken går för långt.

Man går in på oprövad mark, sa han och lyfte det senaste exemplet att USA inför 100 procent tull på kinesiska bilar. Det ska ses i ljuset av att landet i öst också exporterar mest i hela världen. Det införs också saftigare tullavgifter på till exempel halvledare och solceller.

Tyskland har det tufft

Läget i Europa då? Sverige och framför allt Tyskland har stagnation. BNP-tillväxten visar att södra Europa faktiskt växer hyggligt välmående. Europas mest ”sjuka” land just nu är Tyskland som dras med uppenbara problem i industrin som bland annat kan kopplas till felbeslutet att välja Ryssland för att säkra gas- och energiförsörjningen.

Andreas Wallström pekade på den dalande grafen som visade att den energiintensiva tyska industrin rasat med 15 procent senaste två åren. ”Den har verkligen fått betala priset” efter att Tyskland till slut tänkte om och sa stopp när Ukraina invaderades av Ryssland och kriget blev ett faktum.

Andreas Wallström lyfte också fram aspekter som att den tyska bilindustrin går snålt och att det geopolitiskt blivit svårt att handla med Kina.

– Tyskland har uppenbara problem som man inte riktigt kan se lösningen på i närtid.

Tillväxt för svensk tjänsteexport

I Sverige är det just nu högt och lågt:

– Vi har en exceptionellt tudelad ekonomisk utveckling i Sverige, förklarade Andreas Wallström. Å ena sidan är svensk export rekordhög. Aldrig har det exporterats så mycket, trots den svaga tyska importen. Det har förmodligen flera förklaringar – en svag svensk kronkurs men också vilken typ av varor och tjänster som faktiskt exporteras. Tjänsteexporten i Sverige har växt och står för en stor del, menade Wallström och tillade att USA är vår största handelspartner nu.

– Det går bra inom export för Sverige.

Å andra sidan, det som sticker ut och går sämre är hushållens konsumtion som fallit i närmare två års tid.

– Hushållen upplever det värsta läget på 30 år, många exportörer det bästa, summerade Andreas Wallström.

Hushållens konsumtion skiljer sig dock åt. Tjänster, restaurang och resor går starkt. Köp i detaljhandeln och möbelbutiker är två exempel på visad nedgång.

– Det kommer ta lite tid men nästa år skulle jag säga att det ser bättre ut för svensk konsumtion.

Sverige i stagnation

En titt på produktivitetsutvecklingen (produktion per arbetad timme) i Sverige visar att den varit svag under åren 2022 och 2023, till skillnad från glansdagarna före 2007 innan finanskrisen kom.

Totalt sett är Sverige i stagnation och har en svag utveckling på arbetsmarknaden. Nya siffror visar att arbetslösheten som stigit under ett års tid är hög och ligger på 8,5 procent. Stigande arbetslöshet är inget som ses i andra länder, inte ens i Tyskland.

Där är Sverige utsatt, förklarade Wallström. I juli 2023 växte sysselsättningen, men när man flyttar fram till februari 2024 är det en blek utveckling, bara ett fåtal regioner växer.

Orsaken till att Sverige drabbas hårdare än till exempel Tyskland och de flesta andra länder är räntekänsligheten. Räntekänsligheten hos svenska hushåll beror på två saker. Dels är svenska hushålls skulder generellt är höga, dels att mycket av skulden ligger på rörlig ränta. För två år sedan låg den genomsnittliga svenska bolåneräntan på 1,4 procent, idag är den över 4 procent.

Finns optimism framåt

Riksbanken har för förstta gången efter åtta år sänkt styrräntan till 3,75 procent och har aviserat att det kan bli två till i år och sänkningar nästa år. Andreas Wallström säger att det är viktigt att styrräntan fortsätter sänkas, och har själv riktat kritik mot att Riksbanken höjt räntan i linje med BNP när hushållen är så känsliga. Swedbanks prognosticerar att det kommer fler sänkningar än så och att styrräntan landar på 2.0 procent i slutet av nästa år, vilket leder till bolån på 3-3,5 procent.

Vidare ser han att den rejäla inflationsuppgången för 1–2 år sedan är över.

– Faktum är att vi har haft en normal prisutveckling sedan sommaren 2023, säger han och tillägger att prognosen är att inflationen ska sjunka till 1,0 procent i sommar innan han går in på konsumentprisindex.

– Trots senaste två årens exceptionellt snabba prisuppgång så ligger vi fortfarande på prisnivåer som är lägre än de skulle ha varit.

Framåt kan man konstatera att det ser väldigt bra ut. Läget är stabilt trots geopolitisk oro och krig som pågår vilket vanligtvis kan ha effekter på bland annat naturgas-, el-, och oljepriser. Men de fortsätter hålla sig låga.

Ett hot mot inflationen är att kronan har försvagats i drygt 50 års tid. Prognosen är att euron och dollarn kommer att kosta 11 kronor respektive 10 kronor om ett år. Men Sveriges köpkraft har inte försvagats. Och det är faktiskt så att lönerna i Sverige faktiskt har ökat mer än i Euro-området vilket man kanske inte kan tro, sa Andreas Wallström och drog ner skratt från publiken.