Till huvudinnehållet

Omvärldsbevakning Print, Pack & Promotion

Puls

“Finns ingen bättre lämpad att ta fram 3D-printade produkter än tryckerier”

Ja vem är bättre lämpad? Den frågan basunerar Jan Sätherlund ut till publiken på Print Next 18. Jan är lärare på Xenter, och höll tillsammans med en elever och en före detta elev ett föredrag om dagens möjligheter inom 3D-printing.

2 maj, 2018 4 minuters läsning

När Jan ställer sig frågan så gör han det med lika delar passion och förtvivlan, han brinner för 3D-print, men kan inte riktigt förstå varför inte fler aktörer ger sig in på marknaden.

Jan Sätherlund lyfter fram två företag som tagit till sig tekniken. Big Image i Täby norr om Stockholm tillverkar specialdetaljer till utställningssystem som man säljer till sina kunder – dessa visar han upp för publiken (se bilden överst). Arkitektkopia har sedan en tid en omfattande 3d-produktion med två skrivare.

3D-printers har blivit både billigare och snabbare de senaste åren. Användningsområdet sträcker sig från enklare industridetaljer i plast, till spjutspetsar inom modern teknologi med möjligheten att skriva ut exempelvis biomaterial.

Sätherlund drar ett exempel om ett projekt där man lyckats skriva ut mänsklig hud till brännskadade. Sen lägger han till att det kanske förvisso inte är mänsklig hud som tryckerierna ska rikta in sin verksamhet på. Men att det finns massvis med produkter som faktiskt lämpar sig till tryckerier, och han understryker att det är i grund och botten en trycksak det handlar om, en trycksak i 3D.

Xenter-eleven Helena Kågebrand får ordet, hon har gjort sin praktik på Arkitektkopia som har två 3D-printers och hon visar upp exempel på föremål hon gjort, både under praktiken och i skolan. Ett föremål som hon visar upp är en reservdel till en maskin, reservdelen har hon tagit fram genom “reversed engineering”. Hon har utgått från den trasiga detaljen och återskapat den i en 3D-printer.

Modeller till arkitekter

Sen berättar hon om hur användbart det är för arkitekter att enkelt kunna ta fram modeller av ritningar, Helena hjälper arkitekter både med att ta fram färdiga modeller, eller hjälpa dem skapa filer som är möjliga att skriva ut. Sen visar Helena upp lite mer “konstnärliga” föremål, exempelvis en Converse-sko i härliga färger. Hon berättar också att de senaste materialet som man börjat skriva ut i är lera, och sen förtydligar hon och säger “alltså keramik”.

Därefter så är det dags för nästa talare att fortsätta presentationen, men medan den nya datorn ska kopplas in så passar publiken på att ställa lite frågor.

En i publiken säger så här:
– Det finns ju i dagsläget ingen omfattande produktion av 3D-produkter, det är ju på hobbynivå, ursäkta uttrycket men det är ju leksaker.

Sätherlund kommer snabbt med svar på tal och berättar att det absolut inte är leksaker och att det visst finns produktion i Sverige, att flera stora företag i Sverige tar fram många produkter med hjälp av 3D-skrivare, inklusive Scania och Siemens.

Näst ut är den före detta Xenter-eleven Stefan Lagerstam som jobbar som Application Specialist på Protech. Stefan berättar mer om de tekniska aspekterna i 3D-skrivarna och om hur utvecklingen har sett ut. Han berättar att från och med 2016 så går det att skriva ut i sex material samtidigt, och i CMYK + vit färg. Vidare så går det att blanda olika material.

Stefan berättar om hur färgutvecklingen hos 3D-skrivarna generellt sett ut och förklarar att det i dag är fullt möjligt att “räkna ut” hur färgen kommer se ut på den färdiga produkten. Vidare så berättar han att det är helt genomförbart att få både färg och textur på transparenta objekt.

Sen berättar Stefan om det användningsområde han tycker sig se tydligast just nu:
– Jag brukar säga att 3D-skrivaren är en maskin som hjälper maskiner, fixa reservdelar på två timmar istället för att beställa från Tyskland som tar två dagar. Det är den största nyttan enligt mig.

Jan Sätherlund avslutar med att berätta att han har många duktiga elever som mer än gärna kommer ut och gör praktik hos de tryckerier som är intresserade. Och så snuddar han en sista gång vid den springande punkten i hans budskap:

– Det finns byråer runt om i landet som kan bedriva verksamhet endast på att skriva ut i 3D, varför skulle inte tryckerierna kunna göra samma sak utöver den ordinarie verksamheten?

Saknar man kompetens kring 3D så är det bara att skaffa denna med hjälp av alla duktiga studenter på Xenter.


Dela artikeln

Löpet Print

Podd: Så här kan du bli först in i den agentiska handeln för trycksaker

Den agentiska handeln är på väg att öppna en ny försäljningskanal för grafiska företag. Tryckerier som börjar testa tekniken nu får möjlighet att bli bland de första i världen som gör sitt erbjudande tillgängligt för AI-agenter.

Ikon
Branschkoll 18 september, 2026 2 minuters läsning
#70 Artikel bild_1800

I ett nytt avsnittet av Branschkollpodden möter du Patrik Knutsson från GutenLex. Samtalet handlar om hur AI-agenter kan komma att söka efter tryckerier och beställa trycksaker för sina användares räkning.

Läs en kort sammanfattning nedan – och lyssna på podden här:

Till skillnad från en människa behöver agenten inte på samma sätt besöka tryckeriets webbplats eller skicka en offertförfrågan. I stället söker den efter strukturerad och maskinläsbar information om exempelvis format, material, tryckteknik, färger, efterbehandling, pris och leveranstid.

För grafiska företag innebär det att en vanlig webbplats eller e-handelslösning inte alltid räcker. Företagets erbjudande behöver också beskrivas på ett sätt som AI-system kan förstå.

Öppen standard för kommunikation med agenter

GutenLex utvecklar nu därför en öppen standard för att beskriva grafisk produktion. Målet är att skapa gemensamma beskrivningar av trycksaker och man kan ge varje produktvariant ett unikt digitalt fingeravtryck. En första version av standarden finns klar och är redo att användas av de som vill vara först ut.

Arbetet kopplas till den infrastruktur för agentisk handel som nu byggs upp genom bland annat Googles UCP och tekniken MCP. En särskild UCP-standard för tryck är ännu inte färdig (men håller på att utvecklas), men enligt Knutsson kan grafiska företag redan nu skapa en tryckeriprofil, beskriva sin produktionslinje och publicera maskinläsbar information på sin webbplats. Den som gör detta kan redan idag börja kommunicera med AI-agenter på jakt efter tryckerier.

Testa redan idag

GutenLex befinner sig i publik betatestning och söker fler deltagare från den nordiska grafiska branschen. Det ger tryckerier, leverantörer och organisationer möjlighet att både testa tekniken och påverka hur den gemensamma standarden utformas.

Budskapet i podden är tydligt: den agentiska handeln ligger inte flera år bort. Möjligheten att börja koppla upp sig finns redan nu.

Läs mer på www.gutenlex.org där du också kan be om ett konto för att börja integrera dina system.

Patrik Knutsson kommer till Print Next 18 november – Missa inte det! ANMÄL DIG!



AI

Gutenlex öppnar betaversion av standard för tryck och agentisk handel – söker nordiska testare

Gutenlex har öppnat en publik betaversion av sin öppna, semantiska standard för tryckta produkter – byggd för att ge grafiska branschen ett gemensamt språk i en framtid där AI-agenter beställer trycksaker. Nu bjuds nordiska tryckerier och leverantörer in att testa och bidra.

Ikon
Branschkoll 18 september, 2026 2 minuters läsning
tryckkverk
Trykkverk.no går under radarn för människor men är helt synlig för AI-agenter.

Ett gemensamt ordförråd för tryck

Gutenlex är ett lexikon med omkring 841 definierade termer på tio språk, däribland svenska, danska och norska. Termerna täcker produkter, format, material, färg, dekor, efterbehandling och certifieringar. Varje term har en egen webbadress och definition.

Kärnan i standarden är vad grundaren Patrik Knutsson beskriver som ett fingeravtryck: en unik identifierare för varje konfigurerad tryckprodukt. Fingeravtrycket beräknas med samma metod oavsett system, baserat på produktens konfiguration. Tanken är att lösa ett grundproblem i tryckbranschen – att samma produkt i dag beskrivs med olika ord och koder av olika leverantörer, vilket enligt Gutenlex leder till felbeställningar och missförstånd, särskilt när AI-agenter ska hantera inköp.

Missa inte: I senaste Branschkollpodden berättar Patrik Knutsson mer om hur det fungerar

Stöd för branschstandard och agentisk handel

Under de senaste veckorna har Gutenlex integrerat CIP4:s XJDF 2.2 som källstandard. Där XJDF namnger ett begrepp som Gutenlex också har, är Gutenlex-termen samma begrepp – i dag gäller det 466 termer. Enligt Knutsson innebär det att tryckeriernas befintliga investeringar i XJDF blir en tillgång snarare än ett parallellt spår.

Gutenlex har också publicerat en UCP-utvidgning – Googles handelsprotokoll för AI-agenter – som placerar produktens fingeravtryck på trycksaksordern. På sajten trykkverk.no, som är ett demotryckeri helt utan en sajt för människor, har man enligt Knutsson redan ett UCP-manifest som gör att man är validerad och redo för AI-agenters förfrågningar.

Nordiska testare sökes

Standarden och dess tekniska infrastruktur – termsidor, API, MCP-server och UCP-funktioner – ligger bakom betainloggning och för den som registrerar sig går det att köra riktiga jobb mot standarden.

– Kunskapen som i dag sitter i huvuden, kataloger och MIS-system ska överföras och göras tillgänglig för alla, människor som språkmodeller, menar Knutsson.

Gutenlex betonar att det som nu öppnas är en publik beta, inte en lansering. Bolaget söker i första hand nordiska testare – tryckerier, leverantörer av tryckpressar och papper, MIS-leverantörer och prepress-aktörer – som vill mappa sina egna ordrar och kataloger mot standarden och ge återkoppling.

Läs mer om Gutenlex här.

Patrik Knutsson kommer till Print Next 18 november – Missa inte det! ANMÄL DIG!



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Branschkoll använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.